knivsidan

  KNIVAR   SKINN   LÅNGSÅSEN   MIN-IDE   DANTE   MINDFULNESS   GALGBERGET   PINGVINERNA

                                                           VÄSTERBYN-DANIELSHAGE

 

 

  FUTURUM-TRÄDGÅRDEN



Nu har jag äntligen kommit fram till hur jag skapar en undersida till Läderhantverkssidan.

Men det har varit under viss vånda. Det gäller att inte ge upp.


Knivbladet här ovan har jag vunnit på Tradera och kommer från Pakistan. Enligt säljaren

skall bladet bestå av 378 lager och har också en hårdhet på 58-59 HRC på Rockwell skalan.  Jag har för avsikt att tillverka ett skaft av två rosenträbitar som jag limmar på var sida. Då skall jag även nita skaftet med två mässingsnitar. Men jag måste borra upp hålen

 i bladet så att de övernsstämmer med mässingsnitarna.

Men dömm av min förvåning när jag upptäcker att stålet är så hårt att borrarna inte räcker till. Jag fick dock upp två av tre hål,men gick bet på det tredje. Jag får antagligen söka

hjälp med det tredje hålet. Kanske söka efter en borr med specialstål.

Nästa vecka skall jag åka till en smed i Hedemora som skall hjälpa mig med att ta upp det

tredje hålet. I värsta fall får jag nöja mig med att nita två hål. Eller kanska göra ett

skaft utan nitar. Det skall bli intressant att höra vad han anser om metallen i bladet.


Jag tänkte att jag skulle lägga ut bilder på gamla knivar. En del av dem är sålda och jag har inte riktigt koll på vilka.

Jag tänkte att jag skulle komma igång med knivtillverkning samtidigt med läderarbetet.Jag

har lagt ner smidet och sålt ässja och städ eftersom jag har för ont i handlederna för att

smida. Sorgligt

Men att skafta blad kan jag fortfarande och jag har en del blad liggande.

Jag kommer att lägga ut bilder hur det går med skaftningen av mitt pakistanska blad.Fick

uppgifter om att rosenträdet som jag skall använda kommer från Brasilien eller Honduras och är ganska svårarbetat.Används mest till smycken och intarsia.Trädet är lågväxande.


Nu har jag varit hos smeden Janne utanför Hedemora och han bekräftade bladets otroliga hårdhet. Han kunde inte heller borra utan fick skära upp hålet med brännare. Blev dock inte helt runt beroende på tillvägagångssätet.Men jag är nöjd.

Jag skrev också till Stockholms knivförening och fick ett uttömmande svar som jag refererar till här nedan.

Svaret kommer från Johan Eriksson och som tydligen själv har importerat pakistanska blad.


Bladen är smidda av 1095 & 15N20 stål och är efterbehandlade genom nedkylning i flytande kväve till under -185 C. Denna process leder till ökad hårdhet och slitstyrka genom reducering av mängden  AUSTENIT i bladet. Hårdheten i bladet ligger mellan 58-60 på Rockwell-skalan.

Kryobehandlingen ger ett blad som står emot slitage bättre och det blir en homogenare metallstruktur genom denna austenitreduktion. Som en effekt av detta ger det en ökning i ca.2 på Rockwell-skalan.

Bladen är grundslipade,fullt användbara.Men för att få rakbladsskärpa rekommedera Johan att man slipar upp dom ytterliggare eller lämnar in till www.slipverkstaden.se

 

Jag har bladet i Dalarna för närvarande så jag jobbar inte med det. Tänker dock lägga ut bilder hur det går i processen att skafta och så småningom göra en slida.


Jag har också lyckats få tag på ytterliggare ett blad eftersom det blev dubbelbeställning.




 Tänkte att jag skulle visa bilder på knivar

 som inte är mina egna, men som är knivar

 att beundra.Här kan jag hämta lite ideer

 framförallt av slidorna.

 Som jag tidigare sagt så var det ett tag

 sedan jag sydde knivslidor. Men intresset

 har kommit tillbaka och jag ser med stort

 intresse fram emot hur jag skall lyckas.

 Jag tror att jag idag har mer sympati

 för om jag misslyckas. Men misslyckandet

 hör också till livets strapatser.

 Knivarna är hämtade från den utsökta

 Pinterest-sidan,där det för övrigt finns

 mycket annat att hämta. På min lädersida

 kommer jag att lägga ut fler Pinterest-

 bilder.

 Knivarna här ovan är dock mina.

En lite sorglig historia hör ihop med knivarna till höger. Jag har gjort slidorna till knivarna. Men det är en kompis på landet som tillverkat knivarna.

Tyvär har han tappat dom i vår sjö däruppe och dom ligger inte på så väldigt stort djup. Men det var några år sedan och det skulle vara spännande att se hur dom har utvecklats

Damaskusblad som dock inte kommer från min tillverkning. Men jag kunde inte hålla mig från att lägga ut dom.

Men nu har jag två damaskerade blad från Pakistan som jag tänker lägga ner en hel del arbete på för att få till en riktigt snygg kniv.